Judiskt arv i Spanien: Juderíorna som fortfarande finns

I de trånga kvarteren i Córdoba, Toledo, Sevilla och Girona finns gatuavsnitt där judar bodde, handlade och byggde synagogor i över tusen år. Juderíorna, de judiska kvarteren, hör till Spaniens bäst bevarade historiska miljöer och berättar om en av Europas längsta och mest dramatiskt avbrutna judiska närvaron.

Sefarderna: Spanska judar från antiken till 1492

Judar har bott på den iberiska halvön sedan romartiden, troligen från första och andra århundradet efter Kristus. Under islamiskt styre i Al-Andalus levde många judar relativt tryggt och kunde utvecklas intellektuellt. Filosofen och läkaren Maimonides, född i Córdoba 1138, är det främsta exemplet: en av medeltidens stora tänkare, lika respekterad i judisk, kristen och muslimsk tradition.

Córdobas judería, bakom La Mezquita, är den bäst bevarade i Andalusien. Här ligger den enda intakta medeltida synagogan i Andalusien, en liten, vitkalkad byggnad från början av 1300-talet med hebreiska inskriptioner i stuck längs väggarna.

Förföljelse och utvisning

Det gick illa för den iberiska judendomen från början av 1300-talet. Pogromerna 1391 tvingade hundratusentals till dopet, och dessa conversos misstänktes och övervakades av inkvisitionen i generationer. Den 31 mars 1492, samma år som Columbus lade ut från Palos, undertecknade Ferdinand och Isabella Alhambradekretet, som gav alla judar som vägrade låta döpa sig tre månader på sig att lämna Spanien.

Uppskattningsvis 100 000 till 200 000 judar lämnade landet. De tog med sig sitt språk, en iberisk variant av medeltida kastilianska som i dag kallas ladino eller judisk-spanska, och spreds till Marocko, det osmanska riket, Italien och Nederländerna. I vissa sefardiska familjer i Turkiet och Grekland talades ladino ännu en bit in på 1900-talet.

Arvet och försoningen

Toledos judería är den mest kända i Spanien. Här finns två bevarade medeltida synagogor: Santa María la Blanca från 1100- och 1200-talen, med arabisk-moriska bågar som visar att arkitekturen på halvön var gemensam oavsett tro, och El Tránsito från 1357, med vackra hebreiska och kastilianska inskriptioner och i dag Museo Sefardí. År 2015 införde Spanien en lag om medborgarskap för ättlingar till de utdrivna sefarderna, ett sent och symboliskt erkännande av ett orättvist utvisningsbeslut från 1492.