Den spanska armadan: Historien om flottan som aldrig kom hem

Sommaren 1588 seglade 130 skepp och omkring 30 000 man norrut längs Englands västkust. Det var världens största flottstyrka samlad på ett ställe, och uppdraget var att sätta i land en invasionsarmé som skulle störta drottning Elisabet I. Det gick inte som planerat, och nederlaget blev början på ett långsamt förfall för det spanska imperiet.

Bakgrunden: religion, politik och stolthet

Filip II av Spanien hade skäl nog att anfalla England. Elisabet stödde de nederländska protestanter som hade gjort uppror mot spanskt styre i över tjugo år, och engelska kapare, framför allt Francis Drake, plundrade spanska skepp och hamnar med närmast kunglig välsignelse. Drakes räd mot Cádiz 1587, där han förstörde över 30 spanska skepp i hamn, försenade armadan med ett år och blev känd som att ”sveda skägget på kungen av Spanien”.

För Filip var kriget också religiöst. England hade varit protestantiskt sedan Henrik VIII bröt med Rom, och en katolsk seger skulle enligt påven ge avlat åt alla som deltog.

Det militära sammanbrottet

Armadan nådde Engelska kanalen i augusti 1588 och stötte genast på problem. De engelska skeppen var snabbare, mer manövrerbara och hade bättre artilleri med längre räckvidd. Länge undvek spanjorerna avgörande strider och försökte nå de nederländska hamnarna där den spanska armén väntade, men engelska brännare skingrade formationen utanför Calais natten till den 8 augusti.

Sedan kom stormen. Armadan försökte ta sig hem till Spanien den långa vägen, runt Skottland och Irland. Oväder krossade skepp efter skepp mot de irländska klipporna. Av de 130 skeppen återvände bara omkring 60. Över 15 000 spanjorer miste livet, de flesta inte i strid utan genom drunkning, sjukdom och svält.

Ett arv i historien

Nederlaget blev inte slutet för det spanska imperiet, som förblev världens största kolonialmakt i över 200 år till. Men det knäckte det iberiska herraväldet till sjöss och öppnade havet för engelska, nederländska och franska kolonisatörer. Francis Drake hyllades som hjälte i England. I Spanien blev armadans öde en öppen sorg: Filip II ska ha sagt att han skickade skeppen för att strida mot människor, inte mot elementen.

Vraken längs Irlands och Skottlands kuster är i dag populära dykmål. Arkeologer har sedan 1960-talet hämtat upp kanoner, ankare och personliga tillhörigheter som berättar vardagshistorien om männen ombord, soldater och sjömän som aldrig fick se Spanien igen.