Conquistadorerna och den spanska kolonialtiden: Vad hände egentligen?

Från 1492 och framåt lade spanska conquistadorer under sig ett territorium som sträckte sig från dagens Mexiko till Argentina. Perioden är fortfarande föremål för debatt: en epok av geografiska upptäckter, brutalt utnyttjande och demografisk katastrof som formade hela världshistorien.

Vilka var conquistadorerna?

De flesta conquistadorer tillhörde inte adeln, utan var lägre präster eller soldater från Extremadura och Andalusien, provinser med ont om jord och desto större ambitioner. Hernán Cortés, som lade aztekerriket under sig 1519 till 1521, var jurist från Medellín i Extremadura. Francisco Pizarro, som störtade inkariket i Peru med start 1532, var analfabet, son till en soldat och växte upp i fattigdom. Det de hade var mod, list, bättre stål, hästar och, avgörande, sjukdomar som den inhemska befolkningen saknade immunitet mot.

De inhemska civilisationernas sammanbrott

Omfattningen av det demografiska sammanbrottet är svår att ta in. Historiker uppskattar att befolkningen i centrala Mexiko sjönk från kanske 25 miljoner vid första kontakten till under två miljoner före år 1600. Smittkoppor och andra europeiska sjukdomar tog långt fler liv än krigen. Tvångsarbete i silvergruvor som Potosí i dagens Bolivia kostade ytterligare hundratusentals människoliv under det spanska kolonialstyret.

Spanjorerna själva var oense om vad som pågick. Bartolomé de las Casas, en dominikanermunk som hade deltagit i de tidiga koloniseringarna, bytte sida och blev koloniseringens skarpaste samtida kritiker. Hans skildring av våld och övergrepp, Brevísima relación de la destrucción de las Indias från 1542, lade grunden för debatter om rättigheter och människovärde som fortfarande pågår.

Den bestående kulturella sammansmältningen

Kolonialtiden är varken enbart hjältemod eller enbart grymhet. Den är båda delarna, och mycket mer. Dagens Latinamerika är resultatet av en våldsam, produktiv och oåterkallelig sammansmältning av europeiska, afrikanska och inhemska kulturer. Spanskan blev ett världsspråk med över 500 miljoner modersmålstalare. Tomaten, potatisen och kakao kom till Europa från Amerika. Silvret från Potosí finansierade det mesta av Spanien på 1500-talet och lade grunden för globala handelsrutter.

I Spanien är debatten om kolonialtiden levande. År 2019 bad Mexikos president Andrés Manuel López Obrador om en officiell ursäkt från spansk sida, något som avvisades. Historien är inte färdigtolkad, och bör kanske inte heller bli det.