Joan Miró: färger, former och ett barnsligt allvar från Barcelona

Det första mötet med Joan Mirós verk kan förvirra dig. Rundningarna, de klara primärfärgerna, strecken som leker med riktning utan att bestämma sig. Är det lekfullt? Är det allvarligt? Svaret är båda delarna, och det är just det som gör Miró till en av 1900-talets mest originella konstnärer. Han hittade ett språk som ingen hade talat förut, och det varade hela livet.

Barnet i konstnären

Joan Miró föddes i Barcelona 1893 och växte upp i ett hem där fadern var guldsmed. Han studerade konst i Barcelona och hamnade till slut i Paris på 1920-talet, där han lärde känna surrealisterna. Men Miró passade aldrig riktigt in. Han använde surrealismens frihet utan att underordna sig rörelsens dogmer. Där andra surrealistiska konstnärer arbetade utifrån det undermedvetna arbetade Miró med vilja och noggrannhet mot ett uttryck som bara såg slumpmässigt ut.

Lantlivet på familjens gård i Mont-roig del Camp i Katalonien, där han tillbringade somrarna, blev en viktig källa till bilder. Bönder, stjärnformer, tuppar, månar, kvinnor och fåglar är återkommande element i hans bildspråk, återgivna så förenklat att de närmar sig ett eget alfabet.

Från måleri till skulptur och keramik

Miró var aldrig bara målare. Han experimenterade med collage, grafik, skulptur, keramik, textilier och offentliga konstprojekt. Samarbetet med den katalanske keramikern Josep Llorens Artigas gav stora keramiska väggmålningar, bland annat två stora väggar till Unescos högkvarter i Paris 1958. Fondation Maeght i Saint-Paul-de-Vence i Frankrike, ett museum byggt kring Mirós verk och vänner, är en annan höjdpunkt.

Men den viktigaste samlingen av hans verk finns i hemstaden. Fundació Joan Miró på Montjuïc i Barcelona, ritad av arkitekten Josep Lluís Sert och öppnad 1975, är ett av de bästa exemplen på ett museum byggt för att tjäna en enskild konstnärs universum. Ljusarkitekturen, den öppna planlösningen och samspelet mellan insidan och den sluttande trädgården gör det till en upplevelse utöver verken själva.

Palma de Mallorca: de sista decennierna

Från 1956 bosatte sig Miró permanent i Palma de Mallorca, där han låtit bygga en stor ateljé ritad av Sert. Han arbetade där till sin död 1983, 90 år gammal. Ateljébyggnaden är i dag Fundació Pilar i Joan Miró a Mallorca och visar hans arbetsrum precis som det lämnades, med penslar, färgtuber, ofärdiga dukar och anteckningsblock travade runt stolen han satt i.

Miró ville bli ihågkommen för att ha hittat en frihet som han delade med alla som såg hans bilder. Det är en ambition som har hållit sig väl.