Spanska festivaler du måste uppleva minst en gång

Spanien firar som ingen annan. Här är festivaler inget bihang till livet, de är själva livet, inslaget i musik, färger, eld och gemenskap. Några varar en natt, andra en hel vecka. Några är tusen år gamla, andra föddes som ett skämt och blev kvar. Oavsett vilket förändrar de dig lite.

La Tomatina, världens roligaste kaos

Sista onsdagen i augusti samlas tiotusentals människor i lilla staden Buñol utanför Valencia för att kasta tomater på varandra. Ja, det är precis så absurt som det låter. Lastbilar tippar ton efter ton av mogna tomater på gatorna, och på en timme är allt, gator, hus och människor, nedsölat i knallröd tomatmos. Det är varmt, det luktar intensivt, och du skrattar tills du inte orkar mer. Ta på kläder du aldrig vill se igen.

Feria de Abril i Sevilla

Två veckor efter påsk reser Sevilla en hel liten stad av randiga tält, casetas, längs flodstranden. Här dansar sevillanor i flamencoklänningar, män rider på hästar i traditionella dräkter, och sherry flödar fritt från tidig eftermiddag till långt in på natten. Feria de Abril är mer än en festival, det är en parallell värld där allt vardagligt står stilla. Lokalt, privat och generöst: om du blir inbjuden till en caseta, säg aldrig nej.

Las Fallas i Valencia

I mars tar Las Fallas över Valencia i nästan två veckor. Konstnärer lägger månader på att göra gigantiska skulpturer av papier-maché, satiriska, vackra, absurda, som placeras ut runt om i staden. Natten till den 19 mars bränns alla ner i ett massivt fyrverkeri som kallas la cremà. Det är förstörelse som konst, förgänglighet som fest. Ingen som har stått i hettan från lågorna med halva Valencia omkring sig glömmer det.

Semana Santa, stilla och omskakande

Påsken i Spanien har lite gemensamt med påskkärringar och godisägg hemma i Sverige. I städer som Málaga, Sevilla och Valladolid bär brödraskap tunga, utsmyckade plattformar, pasos, genom gatorna i procession, följda av trumslag och saetasång från balkonger. Det är djupt allvarligt och ofattbart gripande, även för dem utan religiös tillhörighet. Doften av rökelse, ljudet av trummor och synen av hundratals bärare i gemensamt steg är något alldeles eget.

San Fermín, loppet du aldrig glömmer

Pamplona i juli. Klockan åtta på morgonen släpps sex tjurar ut på gatorna, och tusentals människor springer framför dem till arenan. El encierro varar under fyra minuter och är över innan du hunnit förstå vad som hände. Men det är inte bara loppet: San Fermín är nio dagar med musik, rött och vitt, sångkörer på gatorna och en stämning som är svår att jämföra med något annat i Europa.